Tillbaka till tygkollektionerna

Tygvikt och bredd: jämför g/m², löpmetervikt och användbar tillskärningsbredd

Två offerter som verkar jämförbara kan beskriva olika mängder. Före val av ull- eller blandtyg för kappor bör viktenheter, färdig bredd och faktiskt användbar skärbredd ha samma grund. Då skiljer du en verklig specifikationsskillnad från en omräkning och ser varför lägst meterpris inte alltid ger lägst tygkostnad per plagg.

Jämför du ytvikt eller löpmetervikt?

GSM betyder gram per kvadratmeter (g/m²); g/m anger vikten av en meter längs rullen vid angiven bredd. För ett jämnt tyg med samma breddgrund gäller g/m = g/m² × bredd i meter. Ett hypotetiskt tyg med 400g/m² och 1,50m bredd väger cirka 600g/m, inte 400g/m. Detta är räkneexempel, inte Fred Textiles produktspecifikation. Om stadkanterna skiljer sig från tygkroppen eller mätningarna använder olika breddgränser bör du begära ett lämpligt uppmätt värde i stället för att behandla den enkla omräkningen som exakt.

Vilken bredd kan tillskärningen verkligen använda?

  • Skilj nominell eller total bredd från användbar skärbredd; ange om stadkanterna ingår i måttet.
  • Bekräfta mätmetod, konditionering, breddtolerans och identitet på färdigberett prov eller produktionsparti.
  • Kontrollera om återkommande kantfel, beredningsvariation eller planerad läggbild ytterligare minskar användbar bredd.
  • Ge plaggtillverkaren avtalad skärbredd före läggbilden: nominellt 150cm betyder inte automatiskt 150cm att skära i.

Sätt offerterna på samma grund före prisjämförelse

Vid kilopris använder du avtalad färdig massa per löpmeter: kg/m = g/m ÷ 1000. Multiplicera kilopriset med kg/m för ett jämförbart löpmeterpris. Kontrollera även om beredning, förpackning, leveransvillkor och provning ingår. Ett bredare tyg kan ge större användbar yta per meter, men kvadratmeterpriset förutsäger inte ensamt plaggutbytet. Mönsterdelarnas mått, storleksmix, rutpassning och luggriktning bestämmer hur delarna ryms inom ytan.

Bekräfta åtgång med en provläggbild, inte ett generellt påslag

Be plaggtillverkaren om en läggbild eller provskärplan med rätt storleksfördelning, användbar bredd, mönsterrapport och riktning. Håll krymp- och förberedelsereserv skild från passningsspill och felbortfall så att samma marginal inte räknas två gånger. Anteckna vilket tygskick vikt och bredd gäller; kontrollera planen igen om beredning eller bredd ändras. ISO 3801 behandlar vävda tygers massa per längd- och ytenhet, men ger ingen allmän inköpstolerans eller universell kappåtgång. Bekräfta artikelns specifikation och ordervillkor med Fred Textile innan produktionsmängden bestäms.

Räkneexempel: samma löpmetervikt, olika ytvikt

Anta två jämna tyger som båda anges till 400g/m. Vid bredderna 1,50m och 1,40m blir den beräknade ytvikten ungefär 267g/m² respektive 286g/m². Lika löpmetervikt betyder inte lika GSM. Exemplet förutsätter samma mätgränser och tygskick; avrundade tal är inte acceptanstoleranser. Omvandla centimeter till meter före beräkning och behåll ursprungliga enheter i jämförelsetabellen.

Ha kolumner för viktenhet, total eller användbar bredd, slutberedning, nominellt eller uppmätt värde, tolerans och godkännandereferens. Kontrollera om angiven vikt är nettotyg eller bruttovikt med hylsa och emballage. Leveransens bruttovikt kan inte direkt ersätta materialets nettovikt vid omräkning av kilopris. Dokumentera vem som bekräftat uppgifterna och vilket prov eller parti de gäller. Vid avvikelse klargörs mätgrunden före ändring av ordermängden; ändra inte bara en etikett. Beräkningen visar en motsägelse men fastställer inte leverantörens accepterade specifikation utan bekräftelse.

Skicka tygreferens och tillverkarens krav på användbar bredd via kontakt. Vikt, tolerans, prisgrund och tillgänglighet ska bekräftas för den aktuella ordern.

Diskutera din tygspecifikation